onsdag 21 oktober 2009

Stock och sten

"Du är min kompis vi trivs här, ett fyrfaldigt leve för dig." -Har ni inte hört Dungen tidigare så kan ni ju börja nu :)
I kväll hade vi redovisningskonsert i kapellet. Två folkmusikensembler med dryga timmen musik var. Vi har kämpat hårt de senaste två veckorna med att få ihop alla arr, lära oss dem och få dem att sitta. Slitit har det varit men värt var det i kväll. 

Imorgon är det körkonsert i Folkärna kyrka, jag får se om min min röst klarar det (förkylningar sprids lätt på internat) och sedan är det lov. Ska bli skönt att få åka till Långsand igen och till Uppsala. Plus att jag vet hur fint det kommer att kännas att åka tillbaka hit efter lovet :)

måndag 5 oktober 2009

Höst och Kohorn

Hösten har kommit till Sjövik och solen skiner alldeles underbart på alla de brandgula löven, det är en fröjd att promenera till skolan. Vi har konsert om lite mindre än tre veckor och just nu är vi lite stressade över att få ihop tillräckligt många låtar men det ska nog ordna sig. 
Helgen var fin. I fredags var vi med och körade Stockholm Lisboa Project på deras konsert i Folkärna kyrka. Det är ett portugisiskt/svenskt band som två av våra lärare är med i. De spelar portugisisk och svensk folkmusik samt fado (som är en inriktning inom den portugisiska folkmusiken) Lyssna gärna på dem här  och här. 

I lördags var vi och underhöll på bygdegården i Folkärna och som tack fick vi sillmiddag med efterrätt gratis. Sillen var godare än jag förväntat mig och värd de 3 timmar som jag fick lyssna på prat om en gammal skål och antal sålda lotter. Ack, dessa hembygdsföreningar är väl för söta. Jag och Sofia sjöng 3 sånger: Dacka Dacka i kanon och med stämmor, Tiggargossen med stämmor och Lars Persson med stämmor. Det gick bra och var väldigt roligt!   

I fredags kom våra kohorn. Sedan dess har vi övat på att få ton i dem och det går bättre och bättre för var dag som går. Det braiga med kohorn är att man blir så glad så fort man får ton att man aldrig tröttnar på att försöka. Jag och Sofia konstaterade att det känns bra att vi så småningom kommer att kunna vara lika bra på kohorn som Simon Stålspets, vår lärare, bara vi övar :P